Orätt, adj.:
- 1. = oriktig: pravus; falsus
(osann); vitiosus (felaktig); perversus
(förvänd); turbatus (förvirrad, ordo); alienus,
alius, non is, qui debuit esse l. dyl., t. ex.
vända sig till o. person non eum, quem
debuit (voluit), hominem adire; börja i o.
ända non ab eo, a quo debebat, initium
facere; vara på o. väg errare; in via
(eligenda, ingredienda) erravisse; a recta via
aberrare; på o. tid alieno, non suo
tempore; praepostero tempore; komma i o-a
händer in alienas manus incidere.
- 2. =
orättvis: injustus; iniquus (obillig).
Kommentera