Ordspråk: proverbium (C. de Or. II. § 258); verbum (Pt., Ter.); adagio l. -um (Varr., Gell.); ett gammalt o. vetus, usu tritum proverbium; det har blifvit ett o. hoc in proverbii consuetudinem venit, factum est tritum jam sermone proverbium (C. de Off. II. § 55; I. § 33); såsom det heter i o-t ut est in proverbio (ibdm 51); (ut ajunt; ut dicitur); enligt o-t vetere proverbio (pares cum paribus facillime congregantur, C. de Sen. § 7); ett gammalt o. säger, att man skall, icke skall – est in proverbio –, monet proverbium (mature fieri senem, si diu velis esse senex, C. de Sen. § 32), proverbio jubemur, vetamur (praeposteris uti consiliis et acta agere, C. de Am. § 85); o-t har rätt verum est p. l. illud, quod est in proverbio.