Oförtjent, adj.:

  1. 1. = oförskyld: immeritus (laus; poena); gratuītus (beneficium).
  2. 2. om person: immeritus, immerens (Hor.); o. af ett sådant öde indignus ista fortuna; en icke o. man homo bene meritus.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!