Motsats: (contrarium); öfversättes vanl. medels omskrifning af contrarius l. contra, t. ex.: det råder en fullkomlig m. dem emellan inter se plane contrarii sunt; m-n inträffade contra (res) evenit; påstå m-n contra dicere, disputare, sentire; han är sin fars afgjorde m. patris dissimillimus est; nihil tam dissimile est, quam ille patris sui; göra m-n contra facere (atque promisit af l. till det som han lofvat); dygden är lastens m. virtus nequitiae (dat. l. genit.) contraria est; i m. till ngt contra alqd l. alqm [i m. härtill påstod Cicero – contra (haec) disseruit Cicero]; m-n är omöjlig contra fieri non potest; af två m-r kan endast den ena vara sanning ex duobus contrariis plus uno verum esse non potest; stå i m. till contrarium esse rei; sätta i m. till (contrarium) opponere alqd alicui rei; contrarium contrario referre (C. Orat. § 164. 166).