Ljud: sonus (tubae, tonitrūs, nervorum, vocis); vox (= artikuleradt l.; ton); starkt l. sonitus, clangor; knarrande, smattrande l. crepitus; basunaljud tubarum strepitus, clangor; gifva från sig ett l. edere, reddere sonum; vocem mittere, emittere (moriēre, si emiseris vocem, L.); äska l. silentium poscere (manu, T.); silentium (fieri) jubere, imperare; (veniam l. copiam dicendi petere); skaffa sig l. (gehör) audientiam sibi facere (C. de Sen. § 28); taga l-t ifrån ngn obstrepere alicui; de olika bokstafsljuden litterarum soni; skilda tungors l. dissonae voces.