Kunna:
- 1. = förmå: posse; k. mycket, litet
multum, non multum posse l. valere; icke
k. non posse, non quire, nequire; man kan
(äfven) licet (poet. fas est); t. ex. haec
praescripta servantem licet magnifice,
graviter animoseque vivere (C. de Off. I.
92); hinc licet intelligere (häraf kan inses
l. man inse; jfr 3); jag kan ej annat än
berömma honom facere non possum, quin
eum laudem; non possum eum non
laudare; jag kan ej med honom l. lida honom
eum (ejus mores) ferre non possum;
inter nos parum convenit; jag skall göra det,
om jag kan faciam, si potero; jag skall göra
hvad jag kan quidquid potero, faciam; k.
betala solvendo esse; – vid verb, som
uttrycka en kroppslig l. andlig förmåga, kan
kunna utelemnas, t. ex.: jag kan ej förstå non
intelligo; k. mäta sig med ngn parem esse
alicui; aequare, aequiparare alqm; du kan
ej tro non credes; kanhända, kanske se i
den alfabetiska ordningen.
- 2. = förstå, veta
(ega en skicklighet): scire, didicisse; (artis)
peritum esse; callere; k. latin latine scire;
k. väl latin latinae linguae, latinarum
literarum peritum, latinis literis doctum
(perfectum) esse; k. matematik geometriam
didicisse, geometriae peritum esse; k.
musik fidibus scire; k. juridik juris consultum
l. peritum esse; jura callere (C.); leges
nosse, (scire); k. ett handtverk artificium
callere, artificii peritum esse; k. utantill
edidicisse; verba omnia tenere.
- 3. =
få, må (uttryck för medgifvande l. hofsam
befallning), uttryckes med licet (nu kan du
gå eas licet) l. med konjunktiv l. imperativ:
det kan vara esto; det kan vara nog satis
(hoc) sit; (jam satis est); du kan taga hit
boken cedo librum; A. kan säga mig, huru
mycket återstår, då man tager ett uns från
en quincunx dicat filius Albini: si de
quincunce remota est uncia, quid superest
(Hor. A. P. 326–28; jfr Carm. I. 27 v. 10).
- 4. särskildt märkes det ironiska uttrycket:
kan tro l. kan tänka scilicet; videlicet;
nimirum.
|
|
|
|
Kommentera