Klocka:

  1. 1. att ringa med: tintinnabulum (bjellra); stor, hängande ringk. *campāna; ringa med en k. tintinnabulum pulsare; sonare tintinnabulo.
  2. 2. = ur: horologium, solarium; horologium solarium (i betydelsen solvisare klassiska uttryck); k-n går, står (recte) movetur, non movetur (stat); k-n stannar consistit; k-n slår sonat; hvad l. huru mycket är k-n quota hora est?; k-n tre, fyra, fem e. m. hora nona, decima, undecima; timmarne räknas, enligt fornromerskt sätt, på dagen från 6 på morgonen (förste timmen) till 6 på aftonen (tolfte timmen); k. 10 på natten secundā vigiliā, sub secundam vigiliam – nattens timmar räknas i väkter med tre timmar i hvardera [efter vårt sätt horae antemeridianae och postmeridianae, således kl. 3 e. m. hora tertia postmeridiana; kl. 10 f. m. hora decima antemeridiana; kl. 5 på morgonen l. aftonen hora quinta matutina, h. q. vespertina; kl. 12 på dagen horā meridianā (Just.)]; klockan är tio slagen hora quarta (decima postmeridiana) sonuit l. praeteriit; kl. half tre, ett qvart på 3 hora octava et dimidia, hora octava et quarta pars.
  3. 3. en blomma (med klocklik kalk): *campanula.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!