Kappa, f.: klädesplagg:

  1. 1. i allm.: amiculum; reskappa, vinterkappa lacerna; paenula (med kapuschong); [annat är mantel: toga (romersk; togam tegit lacerna, Mt.); pallium (grekisk)]; klädd, svept, höljd i k. lacernā amictus, velatus; krigarekappa sagum; fältherrekappa paludamentum; ordspråk: bära k-n på båda axlarne medium se gerere; utriusque (vel potius neutrius) partis esse; vända k-n efter vinden fortunae (l. temporibus) servire; auram popularem captare (efter folkgunsten); unde fortuna afflavit l. flatus secundus fortunae datus est (C. de Off. II. § 19), eo vela dare.
  2. 2. om åtskilliga saker, som tjena till betäckning, ss. k. på en spis: lorica; (k. på skor pars postica calcei).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!