Intresse:
- I. i objektiv men.:
- 1. i allm. den
vigt en sak har l. dess egenskap att väcka
uppmärksamhet o. dyl.: (momentum; gravitas;
utilitas, jucunditas); en sak af i. res
gravis, magna; en sak af större i. res major,
gravior; en sak är af, har i. för ngn ad
alqm magnopere pertinet, alicujus
interest, qualis sit res; en sak af allmänt i. res
omnibus gravissima, utilissima; quae
qualis sit, omnium in utramque partem
magnopere interest; quae ad omnes
vehementer pertinet; quae latissime patet
(quum multa sint in philosophia et
gravia et utilia – frågor af stort i. –, latissime
patere – vara af det mest omfattande i. –
videntur ea, quae de officiis – sunt –, C.
de Off. I. § 4); det är för mig af
väsentligt i. salus mea in hac re agitur; saken
är ej af i. för mig ad me nihil pertinet;
quid sit, qualis res sit, mea nihil
interest l. refert; saken saknar allt i. perquam
levis, nullius momenti res est, (friget);
det är af i., saknar ej i. att höra haud
alienum est audire.
- 2. någons i. = sak,
förhållande, nytta l. skada: alicujus ratio,
rationes, res, causa, utilitas; i ngns i. ex
usu alicujus; alicujus causā; i eget i. ad
l. ob suam utilitatem; i allmänt, i statens i.
communis utilitatis causā; pro communi
salute, pro re publica, e re publica;
handling i senatens i. res pro senatus
auctoritate suscepta (C. de Or. I. § 24); blott
se på sitt eget i. ad suam utilitatem referre
omnia; det enskilda (egoistiska) i-t privata
utilitas (privatae utilitatis studium); sua
cujusque utilitas (pessimum veri affectus
venenum, T. Hist. I. 15); det ligger i mitt
i., mitt i. fordrar, jag har i. af ngt, i ngt
mea interest l. refert ita fieri l. esse; mihi
conducit, expedit ita esse; meae rationes
(ita) ferunt, poscunt, postulant, ut –; se
ngns i. till godo alicui, alicujus saluti,
utilitati, commodis consulere, prospicere;
hafva gemensamma i-n (easdem rationes
habere); in eadem causa l. ratione esse;
eadem utriusque l. omnium utilitas est
(C. de Off. III. § 52); idem utrique l.
omnibus expedit, conducit; vara gagnelig för,
befordra ngns i-n alicujus rationibus utile
esse, alicui conducere; hafva stridiga i-n
diversas l. contrarias rationes l. utilitates
habere; (aliud alii expedit l. conducit);
vinna, fästa ngn vid sina i-n ad suas
utilitates, ad suas rationes adjungere
homines; hominum studia allicere, excitare
(C. de Off. II. § 19. 20).
- 3. = renta:
usura; fructus (pecuniae).
- II. i
subjektiv men. = i. för ngt l. ngn: studium,
studia rei, hominis; amor (kärlek för –);
diligentia, cura (rei monhet om); lifligt i.
summum, ardens, accensum, incensum
studium; verksamt i. studiosus labor; väcka,
underhålla i. studia hominum allicere,
movere, retinere, tenere; få i. för en sak
studio rei accendi, incendi, inflammari;
hafva i. för en sak studio rei teneri;
delectari re; res curae, cordi est alicui; hafva
i. för person favere, cupere, studere
alicui; hominis studiosum, cupidum esse;
alicujus salus (dignitas, fortuna) alicui
cara, cordi est; ngns i. visar sig verksamt
vigent studia alicujus; visa i. för en sak
delectari re; in alqa re diligentiam
adhibere, diligentem esse (C. de Am. § 62);
visa i. för ngn pro alqo laborare,
contendere; alicui favere; med i. se, höra, följa
studiose videre, audire; delectari, duci
(re videnda, audienda); studiose
contemplari alqd; sakna i. för ngt alqa re non
delectari; en menniska utan högre i-n
nullius rei majoris studiosus; (nisi inanibus
rebus non delectari; quid tam absurdum
quam delectari multis inanibus rebus et
cet., C. de Am. § 49); i-t för saken är ringa
friget res; förlora i-t remittere studium
rei, non jam delectari re; i-t slappas
studia frigescunt, frigent, remittuntur,
languescunt.
|
|
|
|
Kommentera