Förtviflad:
- 1. om personer:
- a. = misströstande: vara f.
desperare, spem abjecisse o. s. v., se
Förtvifla.
- b. = ytterst ledsen öfver ngt:
afflictus, maestissimus; jag är f. öfver att ej
kunna l. hafva kunnat hjelpa honom
vehementer doleo me ei succurrere non
posse l. potuisse.
- 2. om personer l. saker =
som röjer förtviflan l. likgiltighet för egen
välfärd och följderna af en sak: perditus
(aleo; audacia); praeceps (homo; alea
spelsjuka); amens, caecus (furor, cupiditas);
ett f-dt beslut consilium praeceps,
summae temeritatis l. amentiae; göra ett f-dt
motstånd summa vi resistere; caeco Marte
resistere (Vg.).
- 3. om saker = hvarom
intet hopp finnes (hopplös): desperatus,
(desperandus); afflictus, perditus; hans
belägenhet är f. ejus res desperatae, afflictae,
perditae sunt; nihil jam habet, quod
speret; ejus salus desperanda est.
Kommentera