Blick:
- 1. i eg. men.:
- a. i allm. (= ögats
rigtning på en sak och uppfattning deraf):
aspectus, conspectus; obtutus oculorum;
(ofta att återgifva med) oculus (sing. l. plur.):
spänd, (pröfvande), fast b. oculus intentus,
gravis; (jfr b. och c.); b. nedåt, uppåt,
framåt, bakåt, omkring sig: despectus,
suspectus, prospectus, respectus,
circumspectus; i l. med en b. öfverskåda allt uno
conspectu omnia videre; vid förste b-n
(anblicken) primo aspectu; kasta en b. på, vända
b-n åt, fästa sin b. på oculos conjicere in
alqd; aspicere (furtim – förstulet) alqd;
intueri alqd l. in alqd; rigta b-n uppåt
sursum, alte spectare; slå b-n ned
dejicere oculos; kasta en pröfvande b. på ngt
intentis oculis, acriter contemplari,
inspicere; så långt b-n når quo longissime
oculi conspectum ferunt.
- b. sjelfva
synförmågan l. synen med afs. på skärpa l.
slöhet: acies, oculi; hans b. är skarp, skum
acris, obtusa, hebes est acies; acute
videt; b-n svindlar caligant oculi.
- c. särsk.
med afs. på ansigtsuttrycket: vultus, oculus;
v. benignus, severus – om b-ns uttryck i
allm.; gravitas est in vultu l. oculis;
betrakta ngt med dystra, vänliga, hätska, lystna
b-r tristi, placido vultu, torvis, cupidis
oculis intueri alqd.
- 2. oeg.:
- a. =
betraktande: kasta en b. på ngt, omkring o. s. v.:
aspicere; intueri; convertere oculos,
animum ad alqd; circumspicere; videre;
considerare (aspicite nunc eos homines
atque intuemini, quorum de facultate
quaerimus, C. de Or. III. § 28; jfr intueri in,
ibdm. I. § 6); en b. på dessa vetenskaper
och antalet af deras berömde idkare skall bäst
öfvertyga oss om talarnes fåtalighet qui
convertet animum ad illa artium genera
circumspicietque, qui in iis floruerunt quam
multi sint, facillime quanta oratorum sit
paucitas judicabit, C. de Or. I. § 8; kasta
en b. tillbaka på sin tillryggalagda bana
praeteritum vitae cursum respicere; (vetera
repetere); vända b-n mot l. kasta en b. in
i framtiden futura prospicere, videre (C.
de Off. I. § 11).
- b. om förståndets
förmåga att uppfatta en sak: mentis acies;
acumen; judicium; en snabb, fin, skarp b.
celere, acre, subtile judicium; hafva b. för
ngt subtiliter videre alqd; callide, vere
judicare de alqa re; conjicere (de
futuris; jfr N. Them. I. 4); hafva en skarp b.
för medmenniskors fel vitia alterius acriter,
acute videre (C. de Or. I. § 115); hafva
en djup, djupare b. multum, plus videre
(ibdm III. § 20); sakna b., icke hafva b. för
ngt non videre (quid in quaque re
maximum sit, quid rem contineat – för det
väsentliga i hvarje sak –, non videt,
judicare non potest); nihil sapere, nihil
intelligere in alqa re.
|
|
|
|
Kommentera