Stat:

  1. 1. i politisk men. = sjelfständigt borgerligt samhälle: res publica, civitas, det förra med afseende på de offentliga institutionerna, det senare med afseende på personerna, som utgöra samhället (quid est res publica nisi res populi? res ergo communis, res civitatis; quid est autem civitas, nisi multitudo hominum in vinculum quoddam concordiae redacta, C. de Rep. I. 40; imperium = rike, välde, i. e. ett herskande folks l. en furstes egovälde, derför imperium romanum; regnum = konungadöme, enväldigt styrdt samhälle, hvilket ej utesluter dess osjelfständighet i det yttre, t. ex. regnum Jubae, Ariobarzanis, Dejotari); en fri s. libera res publica, civitas; en enväldigt styrd s. regnum; res publica, quae est penes unum, in unius potestate, ab uno, unius nutu regitur (C. l. c. 43 ff.); demokratisk, aristokratisk s., jfr Aristokrati, Demokrati, C. l. c. 42 ff.; tjena s-n rem publicam gerere l. administrare; publico munere l. negotio fungi; in re publica versari; inträda i s-ns tjenst rem publicam capessere, ad rem p. accedere; stå i spetsen för, styra s-n rei publicae praeesse; rem p. l. civitatem regere, gubernare; (ad rei p. gubernaculum sedere); ad rei p. gubernaculum l. ad rem p. regendam accedere = öfvertaga s-ns styrelse; göra sig till herre i s-n rerum potiri; imperio potiri; rem p. capere (Sa.); s-ns författning disciplina rei p.; gifva s-n en författning rem p. constituere, temperare (disciplinā et legibus); deltaga i s-ns styrelse partem rei p. sumere; s-ns bästa, välfärd salus publica, communis, rei publicae; s-ns intresse, fördel utilitas publica, communis; s-ns intresse fordrar communis utilitas fert, postulat, poscit; vara i s-ns intresse e re publica esse; rei p. utilem esse; s-ns inkomster reditus, vectigalia rei publicae.
  2. 2. i ekonomisk mening:
    1. a. = öfversigt af ett samhälles utgiftsposter och till dem anslagna medel: rationes rei publicae, publicae, imperii (opes publicae s-ns medel l. tillgångar, T. Ann. I. 11); usus ac sumptus rei publicae; ordinarie, extra (utgifts-)stat sumptus ordinarii, extraordinarii (necessitates ac largitiones, T. l. c.); uppgöra s. rationes, sumptuum publicorum formulam perscribere, componere, conficere; uppgjord s. rationarium, rationes confectae; uppföra på ordinarie s. in rationes ordinarias referre.
    2. b. en enskilds s. i uttrycket: gifva upp sin stat: professionem conficere; ejurare bonam copiam; (rationes conturbare; bonis cedere; decoquere); föra s. magnifice vivere; magnos sumptus facere; draga in på s-n sumptus minuere; moderari, modum ponere sumptibus.
    3. c. = underhåll, som gifves en tjenare: demensum, certus modus alimentorum l. rerum ad vitam necessariarum; (apud Germanos servo) frumenti modum dominus aut pecoris aut vestis ut colono injungit et servus hactenus paret, T. Germ. 25.
  3. 3. samtlige tjenstemän i en stat l. afdelning deraf: ministri reipublicae l. publici; ministrorum publicorum corpus, ordines (kårer och stater); civile s-r qui urbanis negotiis funguntur (qui togati gerunt rem publicam).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!