Häst: equus; caballus (ök, arbetshäst; equus vectarius; veterīna); mannus (liten vagnshäst af gallisk ras); oinriden, ovan intractatus et novus; inrida en h. equum fingere; gammal h. vetulus; istadig h. sternax, ferox; sitta till h. in equo sedere; equo insidere; icke kunna sitta till h. equo haerere nescire; färdas, komma till h. in equo l. equo vehi; equitem venire; sitta upp på h-n in equum ascendere; stiga af h-n ex equo descendere, desilire; strida till h. ex equo pugnare; rasta h-n equum agitare, exercere; vända med h-n equum vertere, circumagere; sporra h-n equo subdere calcaria; hålla inne sin h. equum adducere; sporra h-n mot ngn equum concitare in alqm; spann af l. vagn för 2, 4 h-r bigae, quadrigae; – i bildliga uttryck: stark som en h. equo robustior; (viribus equi esse; vires equi habere, C. de Sen. § 33); hafva minne som en h. memoria firmissima esse; sätta sig på sine höge h-r magnifice se jactare; gloriari.

  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!