Gnista: scintilla; scintillula; gifva, kasta g-r från sig scintillas emittere; igniculus (i bildlig mening); g. af dygd igniculus, semen virtutum (C. Tusc. III. § 2); scintillula virtutis (C.); ännu ”fanns der qvar af lif en g.” scintillula vitae (animae) supererat; utsläcka den sista g-n af hopp extremam spem exstinguere; själen är en g. af en himmelsk låga igneus est (animae) vigor et caelestis origo, Vg. VI. 730; (jfr aurāi simplicis ignis, ibdm 747; divinae particula aurae, Hor.; ex mente divina delibatos animos habemus, C.); icke hafva ngn g. af hederskänsla omnem pudorem exuisse; om du har qvar ngn g. af kärlek för mig si quid in te residet pristini erga me amoris.