Formel, adj. = som har afseende på
formen, neml.:
- a. på språk, stil, meter: arbetet
är i f-t hänseende utmärkt liber (versus) est
orationis genere perfectus l. perpolitus
(rerum inanis); f-a förtjenster orationis
virtutes, elegantia; gifva boken, verserne en f.
fulländning expolire, perpolire, elaborare
orationem, versus; i f-t hänseende
oklanderligt polite, accurate; (loquendi elegantia
expolitur – får sin f-a hyfsning – scientiā
literarum – genom språkligt-filologiska
studier, – augetur – riktas hvad ordförråd och
ordval beträffar – legendis oratoribus et
poētis, C. de Or. III. § 39).
- b. på
förståndets utbildning (i motsats till inhemtande
af exakta kunskaper, fackstudier): f. bildning
ingenii subactio; f-t bildande vetenskaper
artes, quae ad ingenia acuenda l.
exacuenda, exercenda valent, conferuntur.