Flod:
- 1. flöde, rinnande vätska i allm.:
flumen, poet.: fluentum, imber; en stor f. af
regn, blod magna vis pluviae l. aquae
caelestis, sanguinis; en f. af tårar magna vis,
largus imber lacrimarum; largus fletus;
utgjuta ngt i f-r ubertim fundere
(lacrimas); ”friska källans f.” frigidus fons (aqua
fontis frigida).
- 2. ett slags vattendrag
(syn. ström, å, elf): flumen, fluvius; amnis
(stor flod); torrens (bergsflod); öfvergå f.
trajicere, transire flumen; f-n sväller,
sjunker tillbaka flumen tumet, decrescit; stilla
f. quietus amnis; spegelklar f. liquidus
amnis (jfr Flodbädd).
- 3. hafvets flod, i
motsats till ebb: accessus maris (mots.
recessus maris = ebb); accedentes aestus (mots.
recedentes).
- 4. i allm. flöde af ett
öfversvämmande vatten (uppsjö): alluvies,
eluvies; vis super ripas effusae aquae;
stagnum (jfr L. I. 4. 4).