Filolog: grammaticus (skriftkunnig i. e. som sysselsätter sig med att förklara skrifter – γράμματα – till språk och innehåll; – till hans uppgift hör enl. C. de Or. I. 187: poētarum pertractatio, historiarum – enkannerligen = mytologien – cognitio, verborum interpretatio, pronuntiandi quidam sonus; grammatice in duas partes dividitur, in recte loquendi scientiam et poētarum enarrationem, Qu. II. cap. 4 § 2 ff.); philologus (mera literaturkännare i allm., jfr Sen. ep. 108; se Lat. Lex.); jemförande f. qui in linguis comparandis versatur; qui ad naturam orationis humanae cognoscendam omne studium confert; linguarum investigator.