Enformig:
- 1. i allm. = likformig inom sig:
simplex; unius modi l. generis;
(uniformis, T. Dial. 32).
- 2. med bibetydelse af
död, smaklös, tråkig genom brist på
omvexling och artikulation (mots. till distinctus,
varius): indistinctus; sine varietate
(oratio – ornata, festiva, sine intermissione,
sine varietate, C. de Or. III. § 100; jfr
ibdm 224: nihil est utilius quam crebra
mutatio, nihil perniciosius, quam effusa
sine intermissione contentio); skådespelet
var e-t spectaculum carebat varietate,
v-em non habuit; ett e-t landskap ager una
specie (Sa. Jug. 79; unus erat toto
naturae vultus in orbe, quem dixere chaos,
Ov.); tröttande e. qui satiat similitudinis
fastidio l. defatigat similitudinis satietate
(C.); fastidiosus; lentus, languidus (matt);
e. pratsamhet (Graeculi) perennis
loquacitas.