Drägt:

  1. 1. = de kläder ngn bär, särskildt med afseende på snitt och beskaffenhet, sådan den är egendomlig för olika åldrar, kön, nationer o. s. v.: vestis (virilis, muliebris; puerilis; Medica); vestitus (vilis, splendidus); vestimenta (n. pl.; unis vestimentis satis lautum esse); ornatus (ståtlig, prydlig d.); cultus, habitus (utstyrsel, kroppens skötsel i allm., hvartill t. ex. också hör hårets behandling, bruk af bad o. s. v.); – i oeg. mening om tankarnes drägt, orden, i uttryck sådana som: kläda sina tankar i en skön d. sententias, res dicendo ornare, illustrare, distinguere; inventa vestire et ornare oratione (reconditas sententias pellucida vestit oratio; jfr C. de Or. III. 23. 96).
  2. 2. = notdrägt: lini tractus, jactus.
  3. 3. = skottvidd: jactus, conjectus teli.
  4. 4. = drägtighet:
    1. a. ett skepps: capacitas, se Drägtighet 2.
    2. b. ett hondjurs, se Drägtighet 1.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!