Dimma: nebula; tät, tjock, kall n. densa, crassa, frigida; morgondimma n. matutina; d-n stiger upp oritur (ex lacu), surgit (de terra); d. ligger öfver fälten, bergen n. sedet (in) campo, montibus (L. XXII. 4. 5), campos, montes integit; d-n sänker sig, skingras n. cadit, dispulsa sole diem aperit (L. l. c. 6. 9); allt är höljdt i d. omnia nebulis involuta sunt, nebulis caligant.

  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!