Diadem: diadema (ett hvitt band – candida fascia, Val. Max. VII. 8. 5 –, hvilket österländske konungar och prinsar buro kring håret eller kring tiaren περὶ τῇ τιάρᾳ, Xenoph. Cyrop. VII. 3. 13); jfr Hor. Carm. II. 2; prydd med d. diadematus, diadumenus.

  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!