Afslå:
- 1. = slå af (i egentl. men. = slå
itu l. slå ifrån ngt), vanl. blott i part. praet.
afslagen: afslaget hö fenum demessum;
afslagna lemmar rupta, fracta membra.
- 2. afslå ett anfall: vim, impetum hostium
propulsare, repellere, propellere,
defendere.
- 3. afslå ngns begäran l. anbud:
petenti negare, denegare alqd;
condicionem rejicere, respuere, repudiare;
preces, condicionem aspernari; a. ett
lagförslag (en motion) legem antiquare; alicui
de alqa re abnuere; jag skall ej afslå ngn
bön af dig de nulla re tibi abnuam; nihil
tibi petenti negabo; quidquid petiveris,
a me impetrabis.
Kommentera