Bränna:

1. 1. i allm. (medelst eld l. hetta skada, förorsaka smärta): urere, adurere; solen b-r sol urit, torret.
2. 2. = sveda, ngt skada medels eld: ustulare, adurere (panis adustus).
3. 3. i oeg. uttryck af 1 och 2: urere (urit sitis, urtica; skon b-r calceus si pede – minor erit – urit, Hor.); penningarne b. honom urunt eum; han har blifvit b-d = fått en minnesbeta ambustus evasit (C., L.); b-dt barn skyr elden cui dolet, meminit (C.); (dulcis inexperto cultura potentis amici); expertus metuit (Hor.); quae nocent, docent (Lindf.); hjertat mig b-r uror, maceror ignibus (Hor.).
4. 4. medels eld bereda, forma: b. tegel o. d. coquere lateres, calcem; b. hår capillos inurere, calamistro crispare; b. kastanjer o. d. torrere; frigĕre.
5. 5. b. in: inurere (notam alicui).
6. 6. = b. upp; i allm. urere, exurere, (incendere, inflammare), cremare:
   1. a. b. ett lik: urere, comburere, cremare mortuum.
   2. b. = med eld härja (b. städer och byar): incendio delere, vastare; cremare, incendere, inflammare (eg. antända); urere (sata), exurere (classes).
   3. c. b. i kirurgisk mening, b. bort: urere (medici ad urendum et secandum inviti accedunt, C.); b. ut, bort exurere igni (Vg. VI. 742).
   4. d. b. inne: domus incendio cremare, comburere alqm.
   5. e. b. ss. lysämne eller vällukt, ljus, olja o. s. v.: incendere (hedychri scutellam, C. Tusc. III. 18); urere (urit odoratam nocturna in lumina cedrum, Vg. Aen. VII. 13); oleo, candela uti ad nocturna lumina.
7. 7. = elda, lifva: då brände min håg animo incensus sum; flagravit, exarsit animus.

1. Kommentera

Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f

• ...
• bräde
• brädfodra
• brädgolf
• brädskjul
• brädspel
• brädvägg
• bräka
• bräkande
• bräm
• bränna
• brännande
• brännbar
• brännbarhet
• brännhet
• bränning
• brännjern
• brännmärka
• brännmärke
• brännpunkt
• ...