II. Bom (onomatopoetiskt ord, betecknande klotets fall i marken i st. f. att träffa det föremål, hvarefter man sigtat): gå, kasta, skjuta b., det slog b. för honom errare (a meta), aberrare; non ferire (nec semper feriet, quodcunque minabitur, arcus, Hor.); non contingere (metam).
Kommentera