Sund, adj.:

  1. 1. = frisk, ej sjuk:
    1. a. i kroppslig mening, vanl. i förbindelsen frisk och sund: sanus; integer; incolumis.
    2. b. i andlig men.: sanus; (mens sana – sundt förnuft – in corpore sano, Juv.); incorruptus; integer; vara vid s-t förnuft sana, integra mente esse; mente constare; s. åsigt sana ratio; s. smak incorruptum (sanum) judicium; s. vältalighet sana eloquentia; s-t menniskoförstånd sensus communis; det s-a förnuftet lärer ratio, sensus communis (sensus ratioque, Hor.) monet –.
  2. 2. = helsosam: salūber (āer, caelum; domus; aedes – pestilentes sint et habeantur s-es, C. de Off. III. § 54).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!