Subjektiv:

  1. 1. i gramm. men.: *subjectivus.
  2. 2. = som tillhör l. har sin grund i en persons föreställning, tycke (l. enskilda förhållanden): opinabilis, opinatus, in opinione positus, voluntarius (jfr C. Tusc. IV. § 11 ff.; 83; mots. in natura positus, naturalis, necessarius, de Fin. I. 45); äfven kan ordet återgifvas med proprius l. pronomina possessiva, samt vid ord, som sjelfva betyda föreställning, tycke o. d., lemnas oöfversatt, t. ex. opinio, voluntas (s. föreställning, vilja); efter min s. öfvertygelse meo quidem judicio; ut mihi quidem videtur l. videri solet; s-a orsaker causae propriae quaedam.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f