Stor: i allm. magnus (så s. tantus,
ganska s. permagnus, maximus), i yttre och
inre mening:
- 1. s. till utsträckning l. antal:
magnus; grandis; amplus (eg. vid,
omfattande); procērus (reslig); ingens, vastus
(väldig, bålstor); s. till växten magno,
amplo, procero corpore (Su. Tib. 68); s.
och tjock vastus; s-t hus domus magna,
ampla, (laxa, C. de Off. I. § 139); s. bokstaf
grandis litera; s. som ett hus domūs
instar; vara lika s. som ngn alicujus
magnitudinem aequare; s. gosse l. flicka grandis
puer, puella (p. g. cassa dote, Pt.); s.
karl jam adultus, jam vir; när jag blir s.
cum adolevero l. aetas adoleverit, cum
e pueris excessero –; store och små
puerique senesque; s. summa penningar magna
pecunia; s. förmögenhet amplum l.
copiosum patrimonium; magnae facultates; s-a
förråd magnae copiae; s-t folk magnus
populus, magna natio; s-t följe magnus
comitatus; i s-t magnum in modum; handel
i s-t mercatura magna et copiosa (C. de
Off. I. § 151); staten är en familj i s-t
civitas magna quaedam domus est; i det
s-a in magnis rebus; i det s-a hela
omnino; in summam; universe; in universum.
- 2. = hög, mäktig, ansenlig, (förnäm):
magnus; amplus; magnificus; s-e och små
parvi et ampli (Hor.); summi et infimi (N.
Att. 4); et optimus quisque et ceteri; de
s-e (i landet) principes (civitatis); vistas
i s-a verlden in celebritate versari; s-a
verldens seder mores principum l.
hominum elegantium; s. herre vir (illustris,
nobilis,) princeps, primarius; s-e konung
rex magne, maxime!; den s-e guden deus
optimus maximus; en s. (= förnäm) vän
magnus amicus; s-t embete munus amplum.
- 3. i andligt hänseende (= betydande,
kraftig, omfattande): magnus; (magnificus;
praeclarus); s. man vir magnus, summus;
s. själ, karakter magnus animus; summa
constantia; s-a gåfvor, s-t snille magnum,
praeclarum, eximium, divinum ingenium;
s. konung, fältherre magnus rex, imperator;
s. filosof magnus, summus philosophus o.
s. v.
- 4. i allm. om hög grad, att
öfversätta med magnus (summus, maximus) l.
stundom med superlativ form, t. ex. stor vän
l. gynnare af ngn amicissimus,
amantissimus, studiosissimus (magnus fautor)
alicujus; s. vän af ngt studiosissimus,
cupidissimus alicujus rei; vara s. vän af
grekisk literatur graecis literis valde
delectari; graecarum literarum perstudiosum
esse (C. de Sen. 3); s. kännare af grekisk
literatur graecarum literarum
peritissimus; graecis literis perfectus; s. kritiker
vir subtilis judicii; subtilis existimator;
min s-e välgörare homo de me optime
meritus; vara s. beundrare af ngn alqm
magnopere admirari; en s. narr homo
stultissimus, stolidissimus; s. fjäsk magnus
ardelio (Phdr.); s. stackare homo iners et
inutilis (C. de Off. III. 31); s. skurk
homo improbissimus, sceleratissimus; begå
ett s-t fel, en s. dumhet vehementer,
turpiter peccare.
- 5. stor i egna ögon =
stolt, inbilsk (stor på det): sibi magnus l.
placens; de se bene existimans seque
diligens (C. l. c.); inflatus opinionibus;
(arrogans, fastidiosus); s. i orden verbis
magnificus; gloriosus; sui ostentator l.
jactator; s-a ord magna l. magnifica verba
(reges atque tetrarchas, omnia magna
loquens, Hor.); verborum vanitas,
magnificentia; göra sig s. se jactare.
|
|
|