Stilla, adj.:
- 1. ss. attribut: placidus;
lenis; tranquillus; quietus; placatus; s.
väder lenis ventus (C.); s. flöden lenia
stagna (L. I. 4), undae placidae, tranquillae;
(flumen incredibili lenitate, Cs.); s. fred
placida pax (Vg.); s. sömn, hvila somnus
placidus, quies placatissima (C. Tusc. I.
97); s. död mors placida; s. lynne, väsende
placidum ingenium; mores sedati,
tranquilli, compositi, demissi (anspråkslöst);
en s. man homo placidi ingenii, demissus,
modestus (anspråkslös).
- 2. ss. predikat:
- a. vara, blifva, hålla sig s.: quiescere;
quietum, immotum esse l. manere, morari, se
tenere; tacere, silere (eg. = vara l. hålla
sig tyst); ligga s. quiescere; oeg.: sedere
(ante moenia Capuae); ligg s. quiesce!;
blifva s. hele dagen totum diem in lecto
manere; han blef tre dagar s. i Rom
triduum Romae substitit l. moratus est;
vågen, vädret blifver s. desidunt, sedantur
(conticescunt) undae, tempestates; allt
är tyst och s. cuncta silent; nihil
concrepat tumultus; summum silentium,
summa tranquillitas est.
- b. stå s. stare;
non moveri; stå s. sta illico!; qvarnen står
s. mola non movetur, mola cessat; i oeg.
mening om abstrakta subjekt = torpere,
(frigere); cessare; affärerna, handeln står s.
jacent negotia, jacet mercatura; här står
mitt förnuft s. hic vero mea torpent
consilia (L. I. 41); mea mens torpet l.
stupet; (ego vero rem expedire non possum).
|
|
|
|
Kommentera