Resa sig:
- I. i eg. men.: surgere;
assurgere; resurgere; consurgere (om flere på
en gång); se erigere, erigi (in digitos –
på tå); r. sig vid ngns inträde alicui
assurgere; r. sig för att tala ad dicendum
surgere; r. sig till anfall mot ngn
exsurgere in l. adversus alqm; håren reste sig
på mitt hufvud steterunt, horrebant
comae; vågen r-r sig unda attollitur.
- II.
oeg.:
- 1. om personer:
- a. r. sig ur sjukdom,
sorg, förtryck o. d.: se erigere (post cladem
Cannensem se pop. Romanus erexit, C.);
animum erigere; resurgere (res Romana,
L.).
- b. = göra uppror: rebellare;
seditionem facere, movere; ad arma
exsurgere.
- 2. om saker:
- a. om byggnader, som
uppföras: surgere (o fortunati, quorum
jam moenia surgunt, Vg.); poni,
aedificari; sisti (T.); åter r. sig resurgere.
- b. om höjder och höga föremål i allm.,
sådana de för ögat förete sig: surgere,
assurgere, consurgere (colles, juga); stare
(stat vetus et multos incaedua silva per
annos, Ov.; stant et juniperi et
castaneae hirsutae, Vg.).
- c. om storm,
uppror o. d.: oriri, cooriri.
|
|
|
|
Kommentera