Osynlig: qui oculis cerni non potest; non aspectabilis (C. Tim.); till sin natur o. (äfven) qui in conspectum non cadit, qui sub oculos non cadit; qui sensum, aciem oculorum fugit l. effugit; blifva o. e conspectu abire; nusquam comparere (Romulus subito sole obscurato non c-ruit, C. de Rep. II. § 17); en stjerna blir o. obscuratur, occĭdit, mergitur (Ov. Fast. I. 315. 656); Gud och själen äro o-a väsenden ut Deum, sic mentem hominis oculis non videas (jfr C. Tusc. I. § 70); vara närvarande i o. måtto animo adesse, quum corpus procul absit; göra sig o. e conspectu clam abire; sese abdere, abscondere, subducere oculis alicujus; vara o. för ngn oculos, aciem alicujus fugere; göra ngn l. ngt o. obscurare, abscondere alqd; facere, ut non cernatur.