Obestämd:

1. 1. om sak: incertus; infinitus; på o. tid in incertum tempus; lemna ngt o-dt in incerto relinquere alqd.
2. 2. om person: dubius; incertus; vara o. dubitare, haerere, pendēre animo l. animi.

1. Kommentera

• ...
• obeslutsam
• obeslutsamhet
• obesmittad
• obesticklig
• obestridd
• obestridlig
• obestridligt
• obestyrkt
• obestånd
• obestämd
• obeständig
• obeständighet
• obesvarad
• obesvärad
• obetagen
• obetingad
• obetingadt
• obetvingad
• obetvinglig
• ...