Kull, adv.: falla, kasta o. s. v. kull, i kull, omkull = hufvudstupa, öfverända, i lat. motsvaradt af adj. praeceps (praecipitem cadere falla omkull) l. prepositionerna pro (procidere, prolabi), e, sub (everti, subverti) i sammansättningar; jfr sammansättningarna.

  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!