Kull, adv.: falla, kasta o. s. v. kull, i kull,
omkull = hufvudstupa, öfverända, i lat.
motsvaradt af adj. praeceps (praecipitem
cadere falla omkull) l. prepositionerna pro
(procidere, prolabi), e, sub (everti, subverti)
i sammansättningar; jfr sammansättningarna.