Försätta:
- 1. = förflytta: transferre; loco
movere; transponere; f. berg montes sede
sua movere, sedibus eruere.
- 2. = bringa
i ett tillstånd: redigere, deducere,
detrudere (ad miserias, ad angustias, i nöd, i
förlägenhet); f. ngn i frihet, på fri fot
liberare; custodiā emittere; ad libertatem
vocare; vincula solvere alicujus; f. i
overksamhet muneribus privare, ab opere
prohibere l. excludere alqm (cogere alqm
cessare et nihil agere); f. ngn i den
nödvändigheten, att han blott har valet emellan
död eller flykt in eum locum deducere alqm,
eam necessitatem imponere alicui, ut aut
moriatur aut fugā salutem petat (aut
moriendum sit aut fugiendum); Brutus
försattes i den hårda nödvändigheten att straffa
sina barn Brutum exactorem supplicii (de
filiis) fortuna constituit (L.); f. (vanligare
blott sätta) ngn i tillfälle att göra ngt
copiam rei gerendae praebere alicui.
- 3.
= förslösa, förspilla (sätta öfver styr):
dissipare; profundere.
- 4. = blanda med
ngt: temperare, miscere alqa re.
Kommentera