Öfverväga:

1. 1. = väga öfver, v. mera: praeponderare (utilitas honestate p-atur, C.); superare; vincere; plus valere; fosterlandskärleken ö-de vicit amor patriae; det rätta ö-r nyttan vincit honestas, jacet utilitas (C.; vicit utilitas honestatem, C. de Off. III. 19; victo malis muliebri pavore, L.).
2. 2. = betänka, besinna: perpendere; cogitare; considerare; deliberare (d-a tecum ac perpende, Sen. ad Marc. c. XVIII); ö. skälen för och emot utriusque partis causas l. rationes considerare; noga ö. diligenter considerare.

1. Kommentera

• ...
• öfveruppsigt
• öfveruppsynings…
• öfvervandra
• öfvervara
• öfvervigt
• öfvervinna
• öfvervintra
• öfvervuxen
• öfvervåld
• öfverväga
• öfvervägande
• öfvervälde
• öfverväldiga
• öfverårig
• öfverändakasta
• öfverösa
• öga
• ögla
• ögna
• ...