Bort:

  1. 1. tillsammans med ett verb, som utmärker rörelse l. blifvande, återgifves detta ord i allm. med ab, de, ex i sammansättning med ett verb, t. ex. gå bort abire, blekna bort evanescere; stundom tillägges ett hinc, inde, e medio o. d.; långt, hit, dit b. procul; huc, illuc; kom hit b. secede huc; särskildt är gå b. = gå från hemmet på besök l. bjudning: foras ire; alienam domum salutandi causa l. invitatum ire; resa b. (i främmande land) peregre abire, proficisci.
  2. 2. utan sådan förbindelse representerar ordet sjelf ett predikat med betydelse af rörelse från ett ställe:
    1. a. i sådana uttryck som: jag skall b., jag måste b.: ibo, abibo; mihi abeundum est.
    2. b. bort, bort med, i uppmaningar, så väl i eg. mening = gå b., tag b. o. d., som = tyst med, upphör med o. d.: abi, abi hinc (ad sponsum cum immaturo amore, L. I. 25); procul esto, este (procul, o procul este, profani, Vg. VI. 258); apage (te), apage istum, auferte, abducite illam (bort med dig, honom, henne); discede, discedite (Tib. II. 1. 11); b. med det der tollite, auferte ista; b. med murgrönan pelle hederam tumulo (Ppt. V. VII. 79); b. med handen, käppen abstine manum, (manum de tabula); amove manum, baculum; – b. med dina tårar aufer (abhinc) lacrimas (Lucr.); b. med all fruktan, alla betänkligheter pone, omitte timorem; tolle, praecide omnem dubitationem; b. med de der narraktigheterna pellantur istae ineptiae (C. Tusc. I. § 93); b. med sådana rådplägare pellatur e medio istud genus deliberantium (C. de Off. III. § 37); b. med all afund absit invidia; b. det, att jag skulle sätta tro till sådana misstankar ne credam (movear) unquam istiusmodi suspicionibus l. egone ut movear istiusmodi suspicionibus? (absit, procul absit a me ista stultitia, ut –).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!