Beveklig:

  1. 1. egnad att röra l. förmå till ngt, om föreställningar m. m.: ad movendum, commovendum aptus l. accommodatus; blandus (se Bevekande); gravis, vehemens (eftertrycklig); mollis (verba, sermo); på hans b-a föreställningar illo graviter monente (destiterunt); enixius, impensius oranti (paruerunt).
  2. 2. = som låter sig beveka: exorabilis, placabilis, facilis.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!