Skägg:
- 1. mans: barba; fint s., det
första s-t b. prima, incipiens; lanūgo; litet
s., kort s. barbula; långt s. barba prolixa,
promissa; låta s-t växa b-am promittere;
b-am alere, pascere (poet.); kamma sitt s.
b-am pectere; raka s-t barbam tondere;
låta raka l. klippa sitt (långa) s. barbam
ponere; s-t börjar komma fram, han börjar
få s. b. incipit provenire alicui; b.
proserpit; som ännu ej fått s. imberbis;
glaber; rödt s. b. aēnea; okammadt, ohyfsadt
s. b. impexa, horrida, hirsuta; rycka ngn
i s-t barbam vellere alicui; mumla i s-t
secum mussitare; compressis labris
agitare alqd (Hor. Sat. I. 4. 337); secum
ipsum (caput perfricantem)
commurmurari (C. ad Att. V. 13); skratta i s-t in
sinu ridere; tala ur s-t clare, clara voce
loqui; vocem tollere; oeg. = libere, quid
sentiat, eloqui; gräla om påfvens s. de
lana caprina rixari (Hor. Ep. I. 18. v. 15).
- 2. djurs, växters s.: barba hirci, mulli,
polypi; fibrae ostreae; aristae (på växter).
Kommentera