Rida:

  1. 1. eg.:
    1. a. intr.: equitare; equo (asino) vehi (= färdas till häst); equum agitare (dorso impositum); r. grensle på l. öfver ngt varicus insidēre in alqa re; r. på käpp equitare in arundine (Hor.); kunna, icke kunna r. scire, nescire equo haerere (Hor.); equitandi peritum esse; equo uti scire, nescire; r. barbaka instrato equo vehi, sine ephippio equitare; r. väl equum bene flectere l. regere; r. emellan interequitare (ordines – mellan leden –, L.); r. emot ngn obequitare alicui, equo obviam ire alicui; r. igenom perequitare; r. fort, i sporrstreck citato equo vehi, volare; r. ut equo evehi, excurrere; r. omkull ngn equi pedibus proturbare, prosternere aliquem.
    2. b. tr.: r. en häst equum flectere, regere; r. in en häst equum condocefacere, assuefacere.
  2. 2. oeg.:
    1. a. r. på ord: verba cavillari (T. Ann. I. 46); syllabas aucupari; in verbis calumniari.
    2. b. tr.: maran, djefvulen rider ngn intemperiae, furiae agitant alqm.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!