Lön:

  1. 1. för arbete l. tjenst: merces (laboris för arbete: operarii, rhetoris, grammatici – arfvode, Juv. VII. 158. 228); salarium (tjenstemans, Su.); årlig lön annua (n. pl., eg. annua aera: Vespasianus – rhetoribus annuaconstituit, Su. Vesp. 18; sunt, qui tonsoribus annua praestent, id.; aera – ensamt – rhetoris, id. VII. 217); betala ngn hans lön mercedem solvere, dare, praestare alicui; utfå, uppbära sin lön mercedem accipere; liten, usel lön mercedula; förhålla ngn hans lön mercedem non dare, negare alicui; arbetaren är sin lön värd operario l. opus facienti justa praeberi oportet; otack är verldens lön pro gratia redditur odium (T. Ann. IV. 18).
  2. 2. lön för förhållande (straff l. belöning): poena, praemium; få sina synders lön malefactorum poenas dare; gifva ngn sin lön dignā poena, merito praemio afficere aliquem; poenas sumere ab alqo; pro eo, ac meritus est, poenam aut praemium tribuere (referre, rependere) alicui; till lön för sina förtjenster fick han en olivkrans huic pro meritis corona oleagina data est.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!