Laga, adj. (eg. gen. plur. af Lag, m.):
legis; legitimus; hafva, vinna l. kraft vim
legis habere, obtinere; l. förfall (justa)
causa (jfr Förfall); l. dom judicium
legitimum, justum (praetoris).
Laga, v.:
- 1. = tillreda, anrätta:
- a. med
objekt: laga l. laga till ngt parare,
apparare; l. mat cibum coquere; l. måltid, till
gästabud, bröllop o. d. cenam parare,
apparare; convivium, nuptias apparare.
- b. l. så, att –: curare, (facere, efficere,
operam dare), ut sit, fiat alqd; l. att
brefvet blir honom tillskickadt cura, ut literae
ei dentur; l. att du kan komma fac ut
venias.
- 2. = iståndsätta (ngt söndrigt l.
förstördt): reficere (navem, aedificium);
reconcinnare (vestem, aedes); resarcire,
sarcire (vestem, corbulam, tectum);
reparare (classem).
Kommentera