Skön, n. (= godtycke): arbitrium;
voluntas; sätta ngt i ngns s. arbitrio alicujus
permittere alqd, quid facere velit.
Skön, adj.:
- 1. i eg. mening (till utseende
och form): pulcher (i allm.: puer, puella,
urbs; agro bene culto nihil p-ius); –
formosus (vanl. blott om menniskor = fager,
välbildad – f. puer, virgo; – nunc
f-issimus annus, Vg.); venustus (täck, dejelig –
figura); decōrus (smakfull, vacker);
concinnus (väl proportionerad, täck – facies;
Samos, Hor.; ej om personer); bellus (nätt,
sirlig); amoenus (om klimat, trakter och
ställen – caelum amoenum, loca amoena);
laetus (= frodig, leende – laetae segetes);
speciosus (= ståtlig; genom sin skönhet i
ögonen fallande); honestus (ädelt skön –
caput Bacchi, Vg.; species, C.); s. dag dies
serenus, (candidus); s-t väder bona,
serena tempestas; ngns sköna alicujus
puella, domina, amores.
- 2. om konsten och
dess verk i allm.: pulcher (p-a oratio, p-um
carmen; det s-a pulchrum; pulchritudo);
elegans (de s-a konsterna artes elegantes l.
elegantiores, i motsats till artes
necessariae, operosae); venustus (intagande –
oratio, comoedia); suavis (s. carmen,
cantus).
- 3. = ädel, hederlig, ärofull: pulcher
(p-um facinus, Sa., T. Ann. I. 8; p-um
est bene facere rei publicae, Sa.);
decōrus (dulce et decorum est pro patria
mori, Hor.); honestus (h-a certatio);
optimus (o-a hereditas traditur filiis rerum
gestarum gloria).
- 4. = ljuflig,
förträfflig i allm.: suavis (Epicurus dicit se, si
in taurum Phalaridis conjectus esset,
dicturum esse: quam suave!, C.; s-e mari
magno jactantibus aequora ventis e terra
magnam alterius spectare ruinam, Lucr.
II. 1); dulcis (cibus, pomum); bonus,
optimus, praeclarus (oratio).
- 5. ironiskt:
pulcher; praeclarus; egregius (praeclara
civitatis gubernatrix eloquentia).
|
|
|
|
Kommentera