Lewis & Short

dējĕrātio, ōnis, f., v. dejuratio.

dējūrātĭo (dējĕr-), ōnis, f. [dejuro], an oath (post-class.): testari sub dejuratione (al. dejeratione), Tert. Poenit. 4: DEIERATIO ESTO APVD MAGISTRATOS, Inscr. Fratr. Arv. ap. Marin. p. 70.